Jag väntar på belöningen

Jo, men jag väntar.
För jag röstade nyss på Expressens hemsida om huruvida Sveriges "bragdmässiga" gruppspel i Junior-VM i ishockey räcker hela vägen till guld?

Det är klart att frågan är befogad. Vi spelade ju i någon sorts EU-anpassad grupp där vi slapp alla former av riktigt motstånd på liten rink (Läs: USA eller framför allt Kanada) och därmed vann vi gruppen inte bara väntat utan även enkelt.

Men, Expressen undrar ändå. Hur långt räcker denna bragd till gruppspel för våra unga svenska hockeyvikingar? Jo, till guld svarade jag. Mest med hjärtat såklart.
Jag räknar kallt med att Kanada slår USA i sin grupp inatt så att vi slipper eventuella överraskningar redan i en semifinal.

Det räcker väl med att ta smällen två timmar efter midnatt mot Kanada i en final där allt är tillåtet och någon kör över vår målvakt?

Nej. Jag är inte bitter. Inte alls. Utan jag konstaterar bara ett par saker:
Att USA slipper vi i semifinalen (vi får Slovakien) och Kanada pissar vi på i finalen.
I deras eget land.
I Saskatoon, Saskatchewan.
Det vore väl något.

Kom inte och säg något annat.
Markström håller tätt och Tedenby och Pääjärvi (Svensson) ordnar siffrorna framåt i varsin kedja.
Det är klart det räcker till guld.
Det är vår tur. Ge mig belöningen.
/M

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback