Det bara högg till, liksom.
Det verkar som om jag aldrig riktigt blir helt skadefri. Alltid är det någonting som krånglar. Är det inte en långdragen knäskada så är det något annat. Och igår var skadan framme igen på innebandyträningen. Jag bröt ett back-backpass och satte full fart mot mål, tryckte iväg ett slagskott och tog emot mig på höger lår. Och då högg det till, rejält. Framsidan av låret, upp mot höftböjaren. Först tänker man ju, "äh, det var nog inget, jag springer av det".
Men det fungerade inte riktigt, det gjorde riktigt ont. Hade problem att lyfta benet riktigt, så det var bara att kliva av, bli lindad av en läkarstudent och köra ispåse resten av träningen. Idag känns det stelt, men ändå bättre än i går så förhoppningsvis är det bara en sträckning - och inte en bristning.
Är det en sträckning spelar jag match till helgen. Är det det andra alternativet talar vi om 3-6 veckors frånvaro. Det känns sådär.
/M
skador är röv.
oh no. hoppas hä inte var någe allvarligt!
