Sådan enorm tristess
Idag har jag varit på aktivitetscenter igen. Andra veckan.
Har varit här mellan 09.00 och 15.00 varje dag (lunch i timme varje dag såklart, morgonfika ingår naturligtvis också). Ja, förutom de två förmiddagar eller eftermiddagar i veckan som man får ta ut friskvård.
Strategiskt nog brukar jag göra det på torsdags- och fredagseftermiddagar.
Igår vad jag till läkaren på återbesök för mitt knä. Inga tecken på skada på menisk eller korsband.
Det var positivt eftersom sådana skador leder till operation, s.k. artroskopi.
Troligast är att ligamentet på utsidan av vänster knä fått en smäll. Ev. har det till och med gått av en liten bit. Det var väl sådär. Men ändå så sade läkaren att det var upp till mig att börja jogga och springa när det kändes okej att göra det.
Han tillade också att innebandy inte var det bästa att börja med eftersom det innehåller så enormt många vridmoment, mycket start-och-stopp och belastningar.
Så självklart tränade jag innebandy på kvällen.
Det gick ganska bra. Ringrostig och utan att våga fullt belasta mitt tejpade knä så gick det väl godkänt.
Men jag fick krampkänning i låret istället eftersom jag kompenserar och dämpar med låret.
Och idag känns det inte lika bra i knät. Lite mer ömt än igår och lite mer stelt.
Det blir nog vila några dagar till. Kanske en vecka till. Och det känns fruktansvärt tungt.
Sådan enorm tristess eftersom det är ett intresse som tar upp fyra kvällar/dagar i veckan.
Jag var på ishockey igår. Det stod 1-5 efter första perioden. Jag gick därifrån.
(Biljetten var gratis vilket var en himla tur)
/Anders eller Måns
Har varit här mellan 09.00 och 15.00 varje dag (lunch i timme varje dag såklart, morgonfika ingår naturligtvis också). Ja, förutom de två förmiddagar eller eftermiddagar i veckan som man får ta ut friskvård.
Strategiskt nog brukar jag göra det på torsdags- och fredagseftermiddagar.
Igår vad jag till läkaren på återbesök för mitt knä. Inga tecken på skada på menisk eller korsband.
Det var positivt eftersom sådana skador leder till operation, s.k. artroskopi.
Troligast är att ligamentet på utsidan av vänster knä fått en smäll. Ev. har det till och med gått av en liten bit. Det var väl sådär. Men ändå så sade läkaren att det var upp till mig att börja jogga och springa när det kändes okej att göra det.
Han tillade också att innebandy inte var det bästa att börja med eftersom det innehåller så enormt många vridmoment, mycket start-och-stopp och belastningar.
Så självklart tränade jag innebandy på kvällen.
Det gick ganska bra. Ringrostig och utan att våga fullt belasta mitt tejpade knä så gick det väl godkänt.
Men jag fick krampkänning i låret istället eftersom jag kompenserar och dämpar med låret.
Och idag känns det inte lika bra i knät. Lite mer ömt än igår och lite mer stelt.
Det blir nog vila några dagar till. Kanske en vecka till. Och det känns fruktansvärt tungt.
Sådan enorm tristess eftersom det är ett intresse som tar upp fyra kvällar/dagar i veckan.
Jag var på ishockey igår. Det stod 1-5 efter första perioden. Jag gick därifrån.
(Biljetten var gratis vilket var en himla tur)
/Anders eller Måns
Kommentarer
Trackback