Audere Est Facere

Så efter en lång och för all del uppstressande och mödosam resan så vaknade jag då, till slut, i ett vinterskrudat Leksand och det känns fab. Jag hann stressa upp mig ungefär tre gånger igår, innan jag insåg att vi nog skulle hinna med tåganslutningen i Sundsvall. Vi var nämligen inte ensamma om att åka sträckan Umeå - Sundsvall med länsbuss 100 igår. Det var... ja, typ 500 stycken till som gjorde det, och det gjorde att själva ilastningen av prylar och bussar drog ut en del på tiden. Tur jag hade en überpositivistisk resekamrat i Elly som var säker på att vi skulle hinna.

Nu ska jag slappa lite tror jag, det känns också skönt.
Och spela gitarr ska jag också göra. En hel del.

Lev väl, vänner!
/M